the feisty pad

Efter massor utav god mat och knarkning utav Pete så känns det bättre. Seriöst har jag aldrig gråtit framför folk, om jag inte gör mig väldigt illa. Så hela vägen från Nacka hem gråtandes var nått nytt..

Min musiksmak växer ständigt och jag har precis med hjälp av far min hittat ännu mer bra musik.
Visserligen är det väl samma typ av genre som en del av det jag lyssnar på, men ändå =)
Hehe, Joe Jackson med I'm the man är i alla fall sjukt bra och den borde alla lyssna på även fast det är onödigt prat i tio sekunder innan själva låten ;)